Martin Kurdve, RISE

”Vi visualiserar vad som krävs för att arbeta med bättre materialåtervinning, och visar vad det kostar att inte göra det”, säger Martin Kurdve på RISE, som de senaste åren har lett forskningsprojektet CIMMRec

Det går att återvinna betydligt mer industriavfall från tillverkningsindustrin än vad som sker idag. Projektet CIMMRec visar att bättre planering och informationsdelning är viktiga nycklar, och levererar nu verktyg till industrin för att öka sin materialeffektivitet.

Att återvinna avfall från tillverkningsindustrin är en rejäl utmaning, eftersom det handlar om en mängd olika sorters material och många aktörer som behöver samarbeta. Samtidigt betonar Martin Kurdve, forskare på RISE IVF, att det blir ännu svårare att stänga återvinningslooparna längre fram i kedjan.

–  Ja, det är komplicerat att skapa effektiva cirkulära processer inom tillverkningsindustrin. Men mindre komplicerat än när du har haft tusen användare som har kontaminerat materialet. Detta är vårt budskap: vi måste börja i tillverkningsindustrin och klara att återvinna mer av avfallet. Det är ett krav för att kunna återvinna mer material i post consumer-ledet, när produkterna har använts i ett antal år, säger han.

Metall och plast

Martin Kurdve är projektledare för CIMMRec inom forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II, som i närmare fyra år har granskat hur avfallsflödena inom tillverkningsindustrin kan bli effektivare. Metall- och plastflöden har varit i fokus, och projektet har bland annat använt modeller för LCA – livscykelanalys – och materialvärdeflödesanalyser för att belysa flöden, informationsdelning, materialkvalitet och kostnader i återvinningslooparna.

Målet har varit att ta fram mer kunskap på området, och ge industrin verktyg att hitta fungerande affärsmodeller för att öka sin materialeffektivitet. Mycket handlar om att förbättra planering och logistik runt återvinningen, där en utmaning är de kostnader aktörer har som beror på andra aktörers agerande i återvinningsloopen. Här är bättre samarbete och informationsdelning viktiga nycklar.

Dela information

–  Vi har grävt i vad företagen faktiskt behöver veta, hur informationsutbytet ser ut idag, vilka krav som finns på materialet som ska tas emot och vad som avgör vad som återvinns och inte. Företagen måste dela med sig av relevant produktinformation och leveransplaner, och det krävs god planering. Det fungerar inte att bara lyfta luren och säga: ”kom, vi har åtta ton avfall att hämta”, säger han.

Nu har projektet resulterat i ett antal verktyg som företagen kan använda för att förbättra sin materialeffektivitet. Projektet visar också hur hinder – både verkliga och upplevda – för resurseffektiva kretslopp kan övervinnas.

Behövs stora volymer

–  Mycket av det vi pekar på är ganska självklart, men görs inte idag. Vi visualiserar vad som krävs för att arbeta med bättre materialåtervinning, och visar vad det kostar att inte göra det. Och vi pekar på vikten av att dela information i kedjan, säger Martin Kurdve.

För att få till bra återvinningsloopar behövs långsiktighet i produktionsflödena och tillräckligt stora volymer – något som kan vara särskilt tufft att få till för små och medelstora företag. Andra utmaningar som Martin Kurdve och hans kollegor har stött på är brist på standardisering av inkommande material och ojämna produktionsflöden som försvårar återvinningen av avfallet. Projektet visar också hur digitala verktyg kan underlätta informationsutbytet i återvinningskedjan.

–  Att exempelvis använda en app istället för att ringa gör att flera personer i företaget som ska ta emot materialet kan få information samtidigt – både lastbilschauffören och personen som kanske måste komma till produktionen för att hantera materialet, säger han.

Plasthattar

Blandade plastmaterial blir svårare att återvinna. Med standardisering – så att alla är av samma material och färg – och sortering av plasten från början ökar chanserna att stänga återvinningslooparna.

Mognaden har ökat

Under de år som projektet har pågått har Martin Kurdve sett hur efterfrågan och synen på återvunnet material har ökat. En utveckling han är glad över.

–  När projektet startade fanns till exempel ingen efterfrågan på återvunnen plast, och kravet för att ta emot var att det i så fall skulle vara billigare. Idag har mognaden i branschen ökat, både hos de tillverkande och mottagande företagen. Restmaterial ses som värdefullt, något man vill ta vara på och inte bara bli av med. Jag tror att projektet och de diskussioner vi har haft med våra parter definitivt har bidragit till den här förändringen, säger han.

Han hoppas att resultaten ska hjälpa branschen att öka sin återvinningsgrad, och ser också att de kan vara en utgångspunkt för andra forskningsprojekt inom materialeffektivitet. Att projektet varit en del av det omfattande forskningsprogrammet Closing the Loop ser han som en stor fördel.

–  Det har varit bra diskussioner på våra programmöten, vi har haft en överhörning och lyckats bra med att dra gemensamma slutsatser mellan projekten.

Fakta: CIMMRec
Projektnamn: CIMMREC –  Circular models for mixed and multi material recycling in manufacturing extended loops
Projektpartners: AB Volvo, Scania CV AB, Plastal, Stena Recycling, Kinnalin, Almedahls, EQPack AB, Mälardalens högskola, Lunds universitet, RISE ICT, Miljögiraff AB
Projektledare: Martin Kurdve, RISE IVF, martin.kurdve@ri.se

Ett urval av publiceringar och rapporter från CIMMRec

Sustainable manufacturing through material efficiency management. Doktorsavhandling av Sasha Shahbazi, Mälardalens högskola
Läs en sammanfattning (abstract) här
https://closingtheloop.se/media/2018/02/Abstract.pdf

Shahbazi, S., Kurdve, M., Zackrisson, M., Jönsson, C., & Kristinsdottir, A. R. (2019). Comparison of lean and green tools in manufacturing: a case study, Comparison of Four Environmental Assessment Tools in Swedish Manufacturing: A Case Study. Sustainability, 11(7), 2173. https://doi.org/10.3390/su11072173

Kurdve M., Shahbazi S., Wendin M., Bengtsson C., Wiktorsson M., Amprazis P. (2017). Waste Flow Mapping – The Handbook (eng). ISBN 978-91-7485-339-1, Mälardalen University, Eskilstuna, Sweden. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39049

 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng