Evalena Blomqvist, RISEKlimatdiskussionen har gett en skjuts som gör att det börjar hända saker kring materialåtervinning och resurseffektivitet. Det säger Mistra Closing the Loops Evalena Blomqvist, RISE.

Det är sju år sedan forskningsprogrammets första etapp började med henne som programchef. Nu är programmets andra etapp i sitt slutskede.

Är läget detsamma som 2012 eller ser du någon positiv utveckling?

– Ja det gör jag faktiskt! Ta plast som exempel. För sju år sedan var det ingen som ingen ville ha materialet, priserna var låga och plastavfall dumpades i Kina. Men så började det hända saker, säger Evalena Blomqvist.

– Klimatfrågan ändrade läget. Kina satte stopp för importen av plastavfall, klimatångesten tilltog och plast i haven blev en stor fråga. Och plötsligt är läget ett annat. Vi diskuterar inte ”bara” återvinning längre utan ser saker i ett större sammanhang.

Det behövs innovation

– Förändringen kommer kanske från ett annat håll än vi förväntar oss men det viktiga är att den kommer.

Du finns sedan ett par år med på listan över de mäktigaste i Hållbarhetssverige. Vilka är dina viktigaste drivkrafter?

– Jag brinner för att vi MÅSTE få till en förändring för hela materialhanteringen, vi måste väga tänka nytt! Att göra mycket med mer är väldigt lätt, brukar jag säga. Men att göra mer med mindre – det kräver innovation! säger hon.

Evalena Blomqvist var ung student på luffen i USA när hon blev säker på att avfall, återvinning och materialhantering var något hon ville ägna sig åt. Och det på grund av en jättelik pråm.

– Jag satt i New York, vid floden, när den största pråm jag någonsin sett kom förbi lastad med ett enormt berg av sopor på väg någonstans. Då kände jag ”det här funkar bara inte, det håller aldrig i längden, jag måste göra något”.

Fokus för Mistra Closing the Loop är materialåtervinning av industriellt avfall. Vilket är dina och programmets viktigaste budskap till de industriella aktörerna?

– Vi måste värdesätta återvunnet material just för att det är återvunnet. Om inte kommer det att fortsätta som nu: alla vill helst vill ha nyutvunna råvaror och det återvunna betraktas som ett slags sekunda råvaror.

Alltid “någon annan”

– Det är många som i teorin inser att något behöver göras men tycker att det är någon annan som ska lösa den saken. Själva vill de ha material som alltid finns där och alltid håller samma kvalitet. Återvunna råvaror kräver att de arbetar på ett annat sätt, säger Evalena Blomqvist.

Läs mer: Fyra budskap till industrins aktörer

– De processerna är vi inte vana vid. Men de är nödvändiga. Vi skördar ju inte potatis av samma kvalitet året runt heller fast det klarar vi. Vi måste ändra själva systemet i stort om vi ska kunna ta vara på våra resurser, inte bara fastna i de små stegen.

Men är inte små steg också viktiga?

– Jo, men vi får inte nöja oss med dem och köra fast i alla detaljer kring ganska marginella förändringar i befintliga system. Vi behöver ta stora steg också, tänka systemförändring. Kanske ska återvunnen råvara in i färre produkter som används på ett bättre sätt, kanske i produkter som inte ens finns ännu.

Prestigelöst

Själva forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop utgörs av helt fristående projekt kring olika materialströmmar.

Skapar det särskilda möjligheter jämfört med traditionella forskningsprogram?

– Jag tycker det har varit ett jättebra sätt att driva forskning på. Väldigt konstruktivt och utan prestigetänkande. I andra etappen har vi ju också haft mer resurser avsatta för en del programgemensam forskning och det gör det hela ännu bättre, säger Evalena Blomqvist.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng