Byggnadsarbete armeringsjärn

Bild: Ivan Henao, Unsplash.

 

Byggsektorn skapar en tredjedel av allt avfall i Sverige. Mycket av materialet kastas bort i onödan. Projektet Constructivate visar vägen mot mer återvinning, bland annat genom nya sätt att återanvända plaster och en banbrytande ny teknik för cementåtervinning.

Hur kan vi göra återvinningen av bygg- och rivningsavfall mer effektiv? Frågan står i fokus i projektet Constructivate – en del av forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II – som i snart fyra år har granskat sektorn som genererar nästan tio miljoner ton avfall per år, och står för Sveriges näst största avfallsmängder efter gruvnäringen.

– Det finns alla möjligheter att öka återvinningsgraden av både bygg- och rivningsavfall, men förutsättningarna finns inte tydligt på plats idag, säger Max Björkman, Chalmers Industriteknik, som leder projektet.

EU kräver att 70 procent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas senast år 2020. Men utmaningarna för att klara målet är många och komplexa. Sortering av material kräver både tid och utrymme på de ofta trångt utformade byggarbetsplatserna. Samtidigt är styrmedel och policys på området idag för svaga för att leda till verklig förändring, framhåller Max Björkman.

Drivkrafterna minskar

Max Björkman Chalmers industriteknik

”Vi vill ge plasten mer uppmärksamhet och kärlek ur ett återvinningsperspektiv,” säger Max Björkman, projektledare för Constructivate som har granskat hur mer plast och betong från byggsektorn kan återvinnas.

​– När kraven inte är tillräckligt hårda minskar drivkrafterna för återvinning. Det blir helt enkelt viktigare att hålla tidplanen än att lägga pengar på att sortera materialet. Det här känns extra tråkigt vid nybyggnationer, eftersom spillmaterialet är i princip oanvänt med goda förutsättningar för att kunna användas på nytt, säger han.

För rivningsavfall är utmaningarna på många sätt annorlunda än vid nybyggnationer. Det kan vara svårt att veta vad de rivningsfärdiga byggnaderna innehåller, och att genomföra analyser av avfallet är dyrt och omgärdas av många osäkerhetsfaktorer.

– Det finns en risk att rivningsavfallet innehåller material eller kemikalier som vi inte vill ha i kretsloppet, som kanske är förbjudna idag. Därför blir återvinningsarbetet både en kostnads- och försiktighetsfråga. Ovetskapen om vad avfallet innehåller leder till en försiktighetsprincip, och det blir inte värt att lägga tid och pengar på att analysera materialet när det inte är säkert att det kan återvinnas, säger han.

Plast och betong i fokus

Projektet Constructivate har framför allt fokuserat på två materialströmmar: betong, som står för en stor del av det samlade avfallet, och plast, som återvinns i mycket liten grad idag.

Att plast i så liten utsträckning återförs till kretsloppet beror enligt Max Björkman på att återvinningsmålet på 70 procent är viktbaserat, vilket gör den lättviktiga plasten mindre intressant än tyngre material som betong, stål eller tegel. Samtidigt finns stora vinster med att fokusera mer på plaståtervinning, framhåller han.

– Vi vill ge plasten mer uppmärksamhet och kärlek ur ett återvinningsperspektiv. Plast må väga lätt, men det finns andra värden att ta vara på. Plast är ett ändligt, fossilt och oljebaserat material, som det finns stora vinster ur klimatsynpunkt att återvinna, säger han.

List från installationsspill

I projektet klargör Max Björkman och hans forskarkollegor hur plast kan återvinnas för att få nytt liv i nya produkter – främst i byggsektorn. Bland annat har projektet tagit fram en list som kan hålla ihop gipsskivor, skapad av installationsspill från kablar.

Forskarna visar också hur den emballageplast som mycket av byggmaterialet är förpackat i kan omvandlas till prima plastråvara istället för att eldas upp.

– Vår fallstudie visade att emballageplasten kunde användas till en ny typ av kompositmaterial, bland annat för olika byggmaterial som fasadmaterial och bullerplank. Det går verkligen att göra vettiga saker med plast som annars hade gått till spillo, säger han.

Ny metod för cementåtervinning

En annan del av projektet har granskat tillverkningen av betong, som idag medför stora koldioxidutsläpp. En ny återvinningsmetod har utforskats där betongen värms upp för att separera materialets cementfraktioner och ballastfraktioner, med målsättningen att kunna återvinna cementen. Resultaten är hittills mycket lovande, även om Max Björkman påpekar att det är en bit kvar tills metoden kan användas i stor skala.

– Med det här projektet tar vi ett viktigt kliv mot att börja återvinna cement. Det vore banbrytande om vi lyckas fullt ut, för återvinning av cement sker inte idag, säger han.

Förutom att titta på rent återvinningstekniska frågor har projektet även kartlagt hur arbetet med återvinning organiseras och utförs på byggarbetsplatser idag. En utmaning är att byggarbetsplatserna involverar många olika aktörer, som alla har olika erfarenheter, kunskap och förståelse för återvinningsprocesserna. Projektet pekar därför på vikten av utbildning på området.

Viktigt att alla förstår

– Det är viktigt att alla på ett bygge förstår vad, varför och hur återvinningen ska ske, säger Max Björkman.

Han tror också på betydelsen av ökade krav från de som kan påverka återvinningsgraden, som kunder, hyresgäster, beställare av rivningsarbeten eller nybyggnation. Och, inte minst, tydligare policys och styrmedel från beslutsfattare.

– Vi ser att plan-och bygglagen skulle kunna kräva en viss andel återvunnet material i nybyggnationer. Idag finns inte den typen av krav, så det finns stora möjligheter att göra skillnad här, säger han.

Max Björkman hoppas att projektresultaten ska fungera som en sporre och trappa upp intresset hos aktörer i byggsektorn för att öka återvinningsgraden av bygg-och rivningsmaterial. Särskilt när det gäller plast.

– Jag hoppas att fler aktörer får upp ögonen för värdet av plasten och efterfrågar att mer tas tillvara istället för att förbrännas – för det förtjänar plasten. Det måste till en tydlig efterfrågan på material och produkter baserade på återvunnen råvara, och aktörerna måste kunna se en ekonomisk vinning. Här spelar både lagkrav och incitament in.

Hur ser du på framtiden när det gäller återvinning av bygg-och rivningsmaterial?

– Jag tror att medvetenheten och trycket från samhället i den här frågan kommer att öka, men också att det kommer striktare lagar och regler som kan leda till förändring. I branschen är det idag en konkurrensfördel att kunna visa att man jobbar med hållbarhetsfrågor. Så det blir allt viktigare att ta ett större ansvar i frågan, och nyttja återvinningsmöjligheterna bättre.

Text: Ulrika Ernström

 

”Jag har pratat med rivningsoperatörer som säger att de vet precis hur de skulle kunna riva mer selektivt och plocka ner materialet i sina beståndsdelar. Men de får inte den typen av beställning – istället är det snabbast möjligt som gäller”

Fakta: Constructivate

Projektnamn: Constructivate – Sustainable recycling of construction and demolition waste

Projektpartners: Chalmers Industriteknik, Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, RISE Research Institutes of Sweden, RISE IVF.

Industriella partners: Stena Recycling, Renova, Rivab, NCC Industry/Recycling, Peab, White, Chalmersfastigheter, Swerock, Tarkett, Cementa, IKEM PVC Forum. Dessutom deltar Miljöförvaltningen i Göteborgs stad.

Projektledare: Johan Felix, johan.felix@chalmersindustriteknik.se, och Max Björkman, max.bjorkman@chalmersindustriteknik.se.

Ett urval av publiceringar och rapporter från Constructivate

Återvinning av byggmaterial – hur kan avfallet bli en resurs? Artikel i Hållbart Byggande
https://hallbartbyggande.com/atervinning-av-byggmaterial-hur-kan-avfallet-bli-en-resurs/

” IMPROVING THE RECYCLING RATE OF CONSTRUCTION AND DEMOLITION WASTE IN SWEDEN – A REVERSE LOGISTICS PERSPECTIVE” – https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/254135

Attributing value to waste: the difficult road to efficient waste management for renovation projects – https://research.chalmers.se/publication/507194

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng