Grönlutslam

Grönlutslam + gruvavfall = sant. Det står klart i forskningsprojektet GLAD, som har granskat hur restprodukten grönlutslam från pappers- och massaindustrin kan användas för att minska miljöfarliga utsläpp från gruvor. Bilder: Mattias Bäckström och Lotta Sartz.

Från en oälskad, geggig restprodukt till en värdefull resurs. Projektet GLAD visar hur grönlutslam från pappersmassabruk kan minska miljöfarliga gruvutsläpp.

– Det kan verkligen finnas vettiga användningsområden för det vi tycker är avfall, säger projektledaren Mattias Bäckström.

Grönlutslam är en biprodukt från pappers- och massaindustrin, och knappast ett material som har väckt något större intresse. Hittills i alla fall.

– Grönlutslam är ungefär lika klafsigt som det ser ut, har inga vidare värst positiva egenskaper, och är inte särskilt tacksamt att hantera. Men det här projektet visar att det kan användas till något väldigt nyttigt, säger Mattias Bäckström vid Örebro universitet.

Minskar utsläpp av surt lakvatten

Idag läggs varje år hundratusentals ton grönlutslam i deponier, men projektet GLAD – som är en del av forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II – har banat väg för att materialet istället kan användas för att minska negativ miljöpåverkan från gruvavfall. De senaste åren har projektet granskat det som tidigare forskning varit inne på: att grönlutslam kan utnyttjas för att täcka eller täta gruvavfall, och på så sätt minska utsläpp av surt lakvatten med höga metallhalter.

Att tekniken fungerar står numera helt klart. Ett viktigt genombrott skedde när projektet fick möjlighet att försöka minska utsläppen från den tidigare gruvan i Gladhammar. Hundra ton grönlutslam pumpades in i de läckande deponierna, och resultatet kallar Mattias Bäckström ”nästan för bra för att vara sant.”

Logistiken är en utmaning

Mattias Bäckström

Mattias Bäckström, projektledare för GLAD.

– Vi hade en situation med väldigt surt lakvatten och höga halter av kobolt och koppar. Men efter att vi tillsatt grönlutslammet fick vi upp pH-värdet från 3,5 till över 7, och metallhalterna minskade med 97-99 procent, säger han.

Både gruvindustrin och pappersmassaindustrin har alltså mycket att vinna på att grönlutslammets möjligheter utnyttjas – men samtidigt krävs fungerande praktiska lösningar, logistik och affärsmodeller som gynnar alla parter. Något som projektet har lagt stort fokus på.

– Bruken vill gärna ha en smidig hantering där någon hämtar och tar hand om materialet. Å andra sidan finns krav på materialets egenskaper från gruvindustrin. Och grönlutslammet kan skilja sig åt en hel del mellan olika bruk. Så det gäller att matcha behovet med rätt material. Det går inte att bara åka till närmsta bruk, hämta ett lass och räkna med att det fungerar, säger Mattias Bäckström.

Kartlagt grönlutslammet

I projektet har grönlutslammets egenskaper därför kartlagts, för att reda ut olika tillämpningsområden och ge branschen vägledning i hur olika grönlutslam bäst kan användas. I vissa fall fungerar materialet exempelvis bra för att förhindra att surt lakvatten överhuvudtaget uppstår, medan det i andra fall kan användas för att förbättra befintligt gruvavfall i deponier.

En utmaning är att både gruvbolagen och pappers- och massabruken upplever att det finns risker kopplade till att skapa affärsverksamhet runt materialet. Här föreslår projektet en lösning, som samtidigt kan ge en kvalitetssäkring.

– Bruken vill gärna undvika de risker som kan finnas runt affären, exempelvis att materialtillgången varierar eller inte matchar efterfrågan. Samtidigt vill gruvbolagen veta att de får vad de beställer. Vi ser därför att det behövs en mellanhand som kvalitetssäkrar och tar hand om materialet, för att sedan leverera det som efterfrågas till gruvbolagen. Då kan bruken avsluta sin affär när materialet har levererats till mellanhanden, och gruvbolagen får någon att ställa krav mot, säger Mattias Bäckström.

Gruvföretag och pappersbruk är med

Han har märkt ett stort intresse för projektet, som har samlat många projektpartners över landet.

– Nästan alla gruvföretag har deltagit, och alla pappers- och massabruk som har någon geografisk närhet till svenska gruvområden. Jag hoppas att efterbearbetning med grönlutslam kan bli något allmänt accepterat som kan användas i olika situationer. För behovet finns. Och om möjligheterna utnyttjades fullt ut skulle miljönyttan bli väldigt stor, säger han.

Fakta: GLAD
Projektnamn: GLAD – GLDvsARD
Projektpartners: RagnSells AB, Ecoloop AB, SP Processum AB, Econova AB, JRP Paper Recycling Solutions AB, Bergskraft Bergslagen AB, Swerecycling, Boliden Mineral Ab, Zinkgruvan Mining AB. Dessutom deltar 21 bruk i pappers- och massaindustrin: Billerud-Korsnäs i Frövi/Rockhammar, Gruvön, Gävle, Karlsborg, Skärblacka, Munksjö Aspa Bruk, Munksjö Billingsfors, Stora Enso Skoghall, Stora Enso Fors, Nordic Paper Bäckhammar, Iggesund Paper Board (Holmen), SCA Obbola Umeå, Domsjö Fabriker Örnsköldsvik, Mondi Dynäs Väja, SCA Öststrand, SCA Munksund, Smurfitkappa Lövholmen, Stora Enso Skutskär, Vallviks Bruk, Holmen Paper Braviken, Södra Cell Mönsterås.
Projektledare: Mattias Bäckström, Örebro universitet, mattias.backstrom@oru.se

GLAD är en del av forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II. Så här säger Mattias Bäckström om att vara en del av programmet:

”Samtliga projekt sysslade med olika material men hade ungefär samma problem, och överlag var likheterna många. Vi har kunnat utbyta väldigt mycket tankar, resonemang och erfarenheter på framför allt policynivå.”

Ett urval av publiceringar och rapporter från GLAD

  • Nigéus, S. (2018) Green liquor dregs-amended till to cover sulfidic mine waste. Licentiatavhandling, Luleå Tekniska Universitet
    http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1204180/FULLTEXT01.pdf
  • Sartz, L., Sädbom, S. and Bäckström, M. (2018) Remediation of Historic Waste Rock by Injection of Green Liquor Dregs – Results From a Field Scale Trial, Gladhammar, Southern Sweden. – In: Wolkersdorfer, Ch., Sartz, L., Weber, A., Burgess, J. and Tremblay, G.: Mine Water – Risk to Opportunity (Vol II). – p. 1124 – 1130, Pretoria, South Africa (Tshwane University of Technology).
    http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1284116/FULLTEXT01.pdf
  • Stahre, N., Bäckström, M. and Sartz, L. (2019) Element leaching from green liqour dregs from 16 Swedish paper mills. In: Sardinia_2019, 17th International Waste Management and Landfill Symposium, 30 sept-4 oct, 2019, Santa Margherita di Pula, Italy (9 pp)

 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng