Hanna Ljungkvist Nordin IVL samt bildörrar

”Våra bilar innehåller mycket resurser som vi inte tar vara på idag – fast vi borde”, säger Hanna Ljungkvist Nordin, projektledare for forskningsprojektet Explore.

Plaster och värdefulla metaller går till spillo när bilar har tjänat ut. Men med starkare policyer och sortering av materialet i ett tidigare skede kan fordonsåtervinningen bli mer effektiv, visar forskningsprojektet Explore.

När en bil har slutat rulla ska materialet i den återvinnas till 85 procent. Det kan låta som högt ställda krav, men samtidigt finns mer att göra, framhåller Hanna Ljungkvist Nordin vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det handlar om väldigt stora materialströmmar i samhället. Våra bilar innehåller mycket resurser som vi inte tar vara på idag – fast vi borde. Därför är frågan om fordonsåtervinning så viktig, säger hon.

Hanna Ljungkvist Nordin leder projektet Explore, en del av forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II. Explore har granskat hur processerna vid fordonsåtervinning kan förbättras.

Kartlägga fordonsflottan

Fordonsåtervinning

Projektet Explore har granskat hur återvinningsprocesserna inom fordonsindustrin kan bli effektivare.

En viktig del i projektet har varit att kartlägga fordonsflottans materialströmmar, på en mer detaljrik nivå än vad som har gjorts tidigare. Genom att visa hur bilarna återvinns och är sammansatta – idag och framöver – skapas bättre förutsättningar för att anpassa återvinningsindustrin.

– Vi behöver se potentialen, se allt vi går miste om. Plaster i bilar återvinns exempelvis knappt alls dag, trots att det är ett fossilt material som vi inte vill bränna. Och bilarna innehåller en hel del ädelmetaller, säger hon.

Våra bilar blir allt mer fullproppade med elektronik. Men att ta vara på elektronikens metaller – många av dem värdefulla och sällsynta – är en rejäl utmaning, eftersom metallerna är utspridda och svåra att separera ut. Att dagens krav på 85 procent materialåtervinning av bilarna är baserat på vikt gör också att drivkrafterna minskar för att ta vara på lättare material, som exempelvis plast, eller metaller i små koncentrationer.

Effektivare demontering

Projektet har därför granskat hur metoder och arbetssätt inom demontering kan bli effektivare. Hanna Ljungkvist Nordin framhåller att mer material behöver tas om hand tidigare i processen. En av slutsatserna i projektet är att det behövs en bättre balans mellan demontering – där delar av bilen plockas bort för att kunna tas tillvara, och fragmentering – där det som är kvar av bilen mals ner och därefter sorteras så långt det går.

– Idag är det fragmentering med sortering efteråt som är huvudspåret. Nackdelen är att det är svårare att få ut materialet när allt har blivit mixat. Innan fragmenteringen har du en renare ström av material som inte är lika kontaminerade och uppblandade, säger hon.

Hon konstaterar att det finns stora utmaningar att övervinna för att nå en effektivare fordonsåtervinning. Bland annat har en avhandling inom projektet jämfört förutsättningarna i fordonsindustrin och elektronikindustrin för en funktionell återvinning av knappa metaller – sällsynta och svårutvunna metaller som exempelvis tenn, silver, volfram och indium. Slutsatsen är att återvinningsindustrin inte är anpassad för att återvinna alla knappa metaller, och att många av dem går till spillo.

Åtgärder i branschen

Projektet pekar på vikten av både politiska styrmedel och åtgärder i branschen.

– Dagens lagstiftning skapar inga jättestarka incitament för att öka återvinningen, och kravet på 85 procent materialåtervinning pekar inte specifikt mot plast och elektronik. Det här är ett komplext område med många olika material och komplicerade produkter. Det kommer behövas kraftiga incitament för att öka återvinningsgraden, både från policyhåll och genom initiativ från industrin, säger hon.

Samtidigt uppfattar Hanna Ljungkvist Nordin att drivkrafterna för att öka återvinningsgraden inom fordonsindustrin har ökat.

– Idag finns en större medvetenhet än tidigare kring problematiken, och frågan om återvinning av både plast och sällsynta metaller har fått mycket uppmärksamhet.

– Jag tror också att nya affärsmodeller och nya sätt att använda bilar kan förändra materialflödena. Till exempel om leasing av bilar blir vanligare, där det inte är bara är enskilda bilägare som sitter på bilarna utan aktörer med en större bilflotta – då kan det finnas större incitament för att få tillbaka resurserna i fordonen.

Fakta: Explore

Projektnamn: Explore –  Exploring the opportunities for advancing vehicle recycling industrialization

Projektpartners:  IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers Industriteknik, Chalmers Tekniska högskola (Miljösystemanalys och Produkt- & Produktionsutveckling). Fordonsindustri: Volvo Cars och AB Volvo. Återvinningsindustri: Stena Recycling, Walters bildemontering, Eklunds bildelslager, Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund, Bilretur, MRF – Motorbranschens riksförbund

Projektledare: Hanna Ljungkvist Nordin, hanna.ljungkvist@ivl.se

Ett urval av publiceringar och rapporter från Explore:

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. Mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng