Stena Recyclings fragmenteringsanläggning i Huddinge. Bild: Stena

Stena Recyclings fragmenteringsanläggning i Huddinge. Bild: Stena

 

”Shredder Fines” är återvinningssektorns namn för finfördelat blandat restmaterial som i dag oftast deponeras i brist på bättre. Utmaningen är att hitta processer och affärsmodeller som gör att materialet kan återföras till kretsloppet.

– Med dagens juridiska och marknadsmässiga förutsättningar förloras ett antal restprodukter ur kretsloppet. Att utnyttja resurserna bättre är en mångfacetterad utmaning där vi måste arbeta tvärvetenskapligt på flera fronter: Affärsstrategier, ingenjörsmetoder och policyfrågor, säger Joakim Krook vid Linköpings universitet, avdelningen för industriell miljöteknik.

Linköpings universitet är projektledare för forskningsprojektet Mistra Fines (i ursprungliga ansökan kallades projektet Shredder valorization) som genomförs inom ramen för programmet Mistra Closing the Loop II.

Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, ger ca 4,5 miljoner kronor till det fyraåriga projektet. Syftet är att utveckla metoder för bedömning av värdet på olika restfraktioner inom avfallshanteringen och att studera vilka åtgärder som behövs för att uppnå ett bättre resursutnyttjande.

– Vi har valt att fokusera på en restprodukt, fines, för att det är ett bra exempel på en heterogen produkt som det är svårt att hitta avsättning för i dag, säger Joakim Krook.

Fines är en finfördelad restprodukt som ”blir över” vid fragmentering av uttjänta bilar, bygg- och rivningsmaterial och annan skrothantering. Det består bland annat av plast, gummi, textilier, sand, glas, keramik och till viss del metaller. Omkring 120 000 ton fines skapas varje år, nästan allt deponeras till stora kostnader för fragmenteringsindustrin.

Ett första steg blir att karaktärisera fines. Vilka är de kemiska och fysikaliska egenskaperna? Nästa blir att kartlägga vilka råvarubehov i tillverkningsindustrin som kan matchas mot materialinnehållet. Det krävs också kunskap kring hur uppgraderingen av materialet rent tekniskt kan ske.

– Dessutom måste vi förstå kundsidans drivkrafter och perspektiv på restproduktanvändning bättre. Hur får vi till en affär för dem, vilka strategier krävs och vad finns det för behov av förändringar hos både kund- och säljsidan? Det måste finnas ett värde för industrin om den ska välja att använda restprodukter, säger Joakim Krook.

En sista viktig del blir att studera dagens ramverk och styrmedel och ta fram förslag till förändringar.

– Ska vi lyckas nå ett bättre resursutnyttjande måste olika typer av miljöpåverkan, positiv och negativ, värderas på ett mer balanserat sätt vid t ex. tillståndsprocesser för restproduktanvändning. Det finns andra aspekter än lokala föroreningsrisker och gränsvärden– exempelvis positiva globala och regionala miljöeffekter – som också behöver vägas in i besluten. En central och genomgående fråga i projektet är därför hur den här typen av inneboende konflikter mellan cirkulär ekonomi och andra viktiga samhällsintressen såsom en giftfri miljö ska utvärderas och hanteras, säger Joakim Krook.

 

Fakta: Mistra Fines

  • Projektets fullständiga namn: Improved by-product valorization: on the critical, technical, market an policy challenges for reuse of shredder fine residues.
  • Projektpartner:  Stena Recycling AB
  • Kontakt, projektledare: Joakim Krook joakim.krook@liu.se
Facebooktwittergoogle_plusredditlinkedinmail