Beskuren_På-väg-att-fragmen

På väg att fragmentera. Bild: Stena Recycling

 Fordon byggs inte bara av järn och stål. Materialinnehållet blir allt mer komplext med ökande andel plast, lättmetaller och elektronik. Ska fordonsåtervinningen utvecklas för en mer cirkulär ekonomi måste fler och nya material sorteras ut och tas om hand.

– Det kräver en analys av materialinnehållet och en anpassning av återvinningssystemet, säger Carl Jensen vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han leder forskningsprojektet Explore – ett fyraårigt projekt inom ramen för Mistra Closing the Loop II som får närmare sju miljoner kronor för att förbättra processer vid fordonsåtervinning.

En viktig del av projektet blir att analysera fordonsflottans materialinnehåll, både i dag och på sikt.

– Snittåldern för ett uttjänt fordon är 19 år. Det skapar ett tidsmässigt utrymme för anpassning av återvinningsindustrin. Men för att veta hur anpassningen ska ske måste vi ta reda på vad vi har att vänta oss, säger Carl Jensen.

Ändrat materialinnehåll kan också ändra de ekonomiska förutsättningarna för återvinningsbranschen. Metall är lättare att skilja ut och lönsamt att ta tillvara. Fluffigt och bulkigt plast- och textilmaterial är svårare att hantera och att få avsättning för och ställer andra krav på logistiken. Därför ska Explore analysera och föreslå lösningar för en mer effektiv returlogistik inom fordonsåtervinning. En stor logistisk utmaning är att demonteringen i dag är så decentraliserad. Sverige har mer än 330 auktoriserade bildemonteringsföretag. Vissa jobbar i mycket liten skala.

– En ensam firma kanske inte har råd att göra stora investeringar. Det kan ställa krav på samarbeten inom återvinningsindustrin men och även mellan fordonstillverkarna och återvinningsföretagen.

Ett annat sätt att effektivisera demonteringen kan vara att använda teorier, metoder och verktyg som redan används i tillverkningsledet. Ett antal sådana teorier och metoder ska testas och anpassas till demonterarnas miljö och förutsättningar.

Projektet strävar också efter att identifiera vilken förändring av politiska och industriella åtgärder som behövs för att effektiviseringen ska bli verklighet.

Ett exempel skulle kunna vara hur återvinningsmålen sätts. Räcker det att kräva en materialåtervinningsgrad på 95 procent eller ska man också ställa krav på en funktionell återvinning, det vill säga att materialets egenskaper tas till vara?

– Fordonens elektroniska komponenter innehåller exempelvis en del guld. Det rör sig om förhållandevis små mängder men att utvinna nytt guld ur jordskorpan är en process med hög miljöpåverkan. Därför vore det strategiskt viktigt om sådana material kunde tas om hand i stället för att gå förlorade i dagens återvinningsprocesser, säger Carl Jensen.

 

Fakta: Explore

  • Fullständigt projektnamn: Explore –  Exploring the opportunities for advancing vehicle recycling industrialization
  • Projektpartners:  IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers Industriteknik, Chalmers Tekniska högskola (Miljösystemanalys och Produkt- & Produktionsutveckling). Fordonsindustri: Volvo Cars och AB Volvo. Återvinningsindustri: Stena Recycling, Walters bildemontering, Eklunds bildelslager, Sveriges Bilåtervinnares Riksförbund, Bilretur.
  • Kontakt, projektledare: Carl Jensen, carl.jensen@ivl.se och Hanna Ljungkvist, hanna.ljungkvist@ivl.se (t.o.m. 31 augusti 2016)

 

Text: Maria Ljung

Facebooktwittergoogle_plusredditlinkedinmail