Från provtäckning i Luleå. Bild: SP Processum

Från provtäckning i Luleå. Bild: SP Processum

Grönlutslam är en biprodukt från pappers- och massaindustrin som det har varit svårt att hitta användning för. Gruvindustrin har å andra sidan problem med surt lakvatten från sina deponier. Nu möts de båda och två flugor kan slås i en smäll.

– De tekniska delarna fungerar, det är jag inte speciellt orolig över. Utmaningen är att utveckla logistiken och affärsmodellerna så att vi verkligen åstadkommer förändring, säger Mattias Bäckström vid Örebro universitet.

Han leder fyraåriga projektet GLAD som får drygt sju miljoner inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Closing the Loop II. Syftet är att utveckla kombinationer av processer för materialåtervinning: Pappersindustrins grönlutslam – som är alkalint – kan användas för att täcka gruvavfall eller injekteras i äldre gruvdeponier för att minska utsläpp av surt, spårämnesinnehållande, lakvatten.

Tanken är inte ny. Forskare har det senaste decenniet visat att grönlutslam kan minska negativ miljöpåverkan från gruvavfall. Pilotförsök i mindre skala har varit lyckade.

Luleå tekniska universitet har framför allt inriktat sig på hur grönlutslam, blandat med morän, kan användas som tätskikt vid gruvdeponier för att hindra sulfidoxidation. Forskning vid Örebro universitet har i stället siktet inställt på injektering av grönlutslam för att neutralisera syra och binda metaller i gamla, vittrande, gruvdeponier.

– Vi har gjort en del var och en på sitt håll men inte samarbetat i någon organiserad form. Nu är tanken att fylla i luckorna och ta ett helhetsgrepp även om vi fortsätter med två parallella spår, säger Mattias Bäckström.

Både för pappers- och massaindustrin och för gruvindustrin kan projektet ge stora fördelar. Det är ett skäl till att i princip alla svenska massafabriker liksom gruvföretag deltar i de delar som gäller provtagning och analys – en viktig fråga för GLAD blir att reda ut är vilken kvalitet som krävs för vilken användning.

I dag producerar svensk pappers-och massaindustri årligen omkring 300 000 ton grönlutslam som deponeras till höga kostnader. En hotande deponiskatt skulle göra den hanteringen ännu dyrare. Gruvavfallet uppgår årligen till totalt till omkring 100 000 000 ton, till det kommer dessutom hundratals äldre deponier vid nedlagda gruvor.

– På en hearing fick jag frågan vilken industri – pappersindustrin eller gruvindustrin – som gynnas av projektet. Jag svarade ”båda” för det är så det är, säger Mattias Bäckström.

 

Fakta: GLAD

  • Fullständigt projektnamn: GLAD – GLDvsARD
  • Projektpartners: RagnSells AB, Ecoloop AB, SP Processum AB, Econova AB, JRP Paper Recycling Solutions AB, Bergskraft Bergslagen AB, Swerecycling, Boliden Mineral Ab, Zinkgruvan Mining AB. Dessutom deltar 21 bruk i pappers- och massaindustrin: Billerud-Korsnäs i Frövi/Rockhammar, Gruvön, Gävle, Karlsborg, Skärblacka, Munksjö Aspa Bruk, Munksjö Billingsfors, Stora Enso Skoghall, Stora Enso Fors, Nordic Paper Bäckhammar, Iggesund Paper Board (Holmen), SCA Obbola Umeå, Domsjö Fabriker Örnsköldsvik, Mondi Dynäs Väja, SCA Öststrand, SCA Munksund, Smurfitkappa Lövholmen, Stora Enso Skutskär, Vallviks Bruk, Holmen Paper Braviken, Södra Cell Mönsterås.)
  • Kontakt, projektledare: Mattias Bäckström, Örebro universitet mattias.backstrom@oru.se

 

Text: Maria Ljung

Facebooktwittergoogle_plusredditlinkedinmail